VÅLD

VÅLD

DEFINITION AV VÅLD I NÄRA RELATION

Våld i nära relationer drabbar både kvinnor och män, men kvinnor utsätts i betydligt högre utsträckning. Våld i nära relationer kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till den som utövar våldet. Detta försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad. Det ökar oftast i allvar och intensitet ju längre relationen pågår. 

Begreppet våld i nära relationer innefattar alla typer av våld mellan närstående. Det handlar både om heterosexuella och samkönade relationer samt mellan syskon och inom andra familje- och släktrelationer. (www.skr.se, Sveriges kommuner och regioner)
Våldet mot kvinnor i nära relationer är ofta grövre och mer upprepat. Brå:s nationella kartläggning om brott i nära relationer visar att ungefär en tredjedel av kvinnorna och cirka två procent av männen som utsatts för grovt våld i nära relation sökt, eller hade behövt söka, vård på grund av våldet.

OLIKA TYPER AV VÅLD

PSYKISKT VÅLD

  • skrämmer, kränker styr eller dominerar dig genom vad personen säger.
  • Anklagar dig för saker som du inte gjort.
  • Kontrollerar och har åsikter om vad du skriver på sociala medier eller i sms. 
  • Kontrollerar din ekonomi eller annan privat information är också en form av psykiskt våld, där den utsatta får mycket begränsade möjligheter att bestämma själv.
  • Kontrollerar dig så att du inte få träffa vänner eller andra personer som är viktiga för dig.
  • Får dig att tro att det oftast är du som tycker, tänker eller gör fel i relationen. 
  • Gör sig rolig på din bekostnad, förlöjligar och hånar dig. 
  • Direkt hot om våld och våldsamma konsekvenser.
  • Indirekt hot mot annan närstående, husdjur eller egendom.
  • Förödmjukande beteende, kontroll, svartsjuka, isolering, fientlig och nedlåtande hållning.
  • Hot om att begå självmord.

FYSISKT VÅLD

  • Våld som riktar sig direkt mot dig : slag, knuffar, örfilar, luggningar, sparkar, stryptag, att gripa tag i, slå någon med ett föremål etc. 
  • Nyper, skakar eller håller fast dig.
  • Sliter dig i håret.
  • Släpar eller knuffar dig.
  • Kastar något på dig.
  • Tar stryptag på dig.
  • Slår eller sparkar dig.
  • Bankar ditt huvud mot något.
  • Inte låter dig få sova. 
  • Slag där det inte syns, vilket innebär att du har  fysiska skador som utomstående inte ser.

SEXUELLT VÅLD

  • Bli våldtagen.
  • Utsatt för övergrepp t.ex. att tvingas se på porr eller någon sexuell handling.
  • ”Tjatsex”, exempelvis att man går med på sex för att säga nej skulle innebära farliga konsekvenser.
  • Försoningssex, där din partner kan se det som en positiv sexuell upplevelse efter ett gräl, men du upplever det som ett övergrepp.
  • Ger dig sexuella kommentarer.
  • Rör dig på ett sexuellt sätt mot din vilja.
  • Tvingar dig att ha sex med flera personer.
  • Får dig att känna att du inte kan säga nej till sex, risken att bli utsatt blir för högt.
  • Sexuellt våld
  • Det kan också handla om foton eller inspelningar som förövaren använder som utpressning.

EKONOMISKT VÅLD

Förövaren kan till exempel 

  • övertala den utsatta att ta gemensamma lån eller i eget namn, 
  • tvinga eller lura den utsatta att skriva på äktenskapsförord till förövarens fördel
  • att förfalska den utsattas namnteckning. 
  • förövaren full kontroll över ekonomin och den utsatta kan få be om pengar till sig och eventuella barn. 
  • Ofta kan förövaren skrämmas med att den utsatta inte kommer att klara sig ekonomiskt vid en separation. 
  • Bodelning är också ett tillfälle för förövaren att fortsätta utöva makt och våld.

MATERIELLT VÅLD

  • Inredning i hemmet slås sönder
  • Föremål kastas och slås sönder
  • Kläder och andra personliga tillhörigheter bränns eller klipps sönder. 
  • Materiellt våld kan också utövas i samband med en bodelning och den utsatta kan känna sig tvingad att ge upp materiella ting för att få lugn och ro.

LATENT VÅLD

Latent våld innebär att den som är utsatt anpassar sitt sätt att leva, bete sig och prata på grund av rädsla och för att undvika att bli utsatt för mer våld. Risken för nytt våld kan styra allt den utsatta gör. Våldet är hela tiden närvarande eftersom den utsatta hela tiden är rädd. 
 
Latent våld riskerar att ge fysiska sjukdomssymptom. Det är en form av extrem stress som bland annat kan resultera i depression, fysisk smärta och spänningar, mag- och tarmproblem, yrsel och hjärtproblem.
 
Det är också att betrakta som latent våld när tusentals kvinnor låter bli att gå ut på kvällen för att en våldtäktsman härjar i trakten, eller att kvinnor går med nycklar och mobil i handen på väg hem på kvällen. Risken för våld styr deras beteende.

FÖRSUMMELSE

Försummelse är också en form av våld där förövaren använder sig av att den utsatta är i stark beroendeställning. Våldet är vanligast mot äldre eller personer med funktionsnedsättning. Det kan vara att lämna den utsatta utan hjälp eller tillsyn, inte ge tillräckligt med mat eller avsiktligt ge fel medicin.

EFTERVÅLD

Eftervåld är ett relativt nytt begrepp som man börjat diskutera kring. När en kvinna lämnat en våldsam relation betyder det inte att våldet tar slut. 

  • Förtalskampanjer; Den som utsatt dig för våld sprider rykten och smutskastar dig.Det kan innefatta din familj, dina barn, arbete, grannskap, barnens skola, vänner. 
  • Undanhållande av information; detta pågår ofta även i relationen men kan se annorlunda ut efter separationen. Våldsutövaren kan ta din post, er gemensamma post/mail, information från barnens skolor, kontaktförsök/överenskommelser från familj/vänner/arbete. Det kan resultera i att du missköter din ekonomi, dina barns utveckling, ditt sociala nätverk och arbete.  Den som utsatt dig för våld kanske också gör överenskommelser i ditt namn.
  • Hot/repressalier; Den som utsatt dig för våld fortsätter att hota dig genom att exempelvis säga att du kommer att dö, , ditt liv ska förstöras och att du aldrig mer ska kunna röra dig fritt. Han låter dig se tecken av honom eller hans vänner i din direkta närhet; hans bil, skickar lappar, besök hos grannar, gestalter utanför fönstret, meddelanden genom barnen.
  • Gaslighting; även denna våldsform kan fortsätta i eftervåldsperiod. Den som utsatt dig för våld beslagtar/gömmer saker såsom barnens uteleksaker, cyklar, blomkrukor. Även barnens kläder, leksaker, skolböcker/gympapåsar o.dyl. kan resultera i  att du tvivlar på dig själv.
  • Sabotage/skadegörelse; Bil, cyklar, dörrlås, fönsterhakar och andra nödvändigheter förstörseller skadas. Kan resultera i trafikfara med lossade fälgar eller däckbultar, elfel, trasiga bromsar och åsamkar stor ekonomisk skada.
  • Använda barnen som vapen; Den som utsatt dig för våld skrämmer, hotar eller mutar barnen att uppföra sig destruktivt. Exempelvis kan barn ägna hela sin uppväxt åt att ”skydda” sin familj från hot om livet eller ”mindre” skador som att familjemedlemmar kommer att bli arga, ledsna, slagna, retade med mera om inte barnet följer  den som använder vålds instruktioner. Resulterar i självskadebeteende, prestationsångest, kriminalitet, mobbing, utanförskap, kroppsfixering, fobier, konflikträdsla, medberoende och mycket mera.
  • Ekonomiskt våld: Våldsutövaren kan sabotera dina möjligheter att arbeta genom att svika barnen i sista minuten eller under din arbetstid, lämna barnen och informera dig om akutsituationen, hota med att skada barnen, förstöra din bil, skrämma dig att ta andra vägar till ditt arbete, plantera förtalskampanjer på din arbetsplats. Inte betala /minska underhåll och förstöra dina möjligheter till underhållsstöd från Försäkringskassan, ta ut föräldradagar/VAB när barnen är sjuka och förstöra dina möjligheter att ta ut VAB, göra falska anmälningar till Försäkringskassan om bostadsbidragsunderlag m.m. Beställa varor/tjänster i ditt namn, Gömma fakturor och riskera att du får inkasso- och kreditsvårigheter. Förstöra din bil eller andra saker. .
  • Nödvändigheter (ex. elmätare, bensintank, barnens busskort/cyklar/kläder) för återkommande extra kostnader för dig.

Den som utsätter dig för våld kan bli dömd för fysiskt, materiellt, emotionellt våld och förtal. men  det är svårt att skaffa hållbara bevis eftersom den som utsätter dig för våld oftast försvarar sig. Att identifiera eftervåld är ännu svårare.
 

Källa: http://mmstudies.com/eftervaldet/fakta/ 

SÄRSKILT SÅRBARHET

  • Äldre kvinnor kan efter en lång relation vara starkt bundna till mannen, såväl praktiskt, ekonomiskt och socialt. Föreställningar om att äldre personer inte använder våld kan göra att omgivningen inte tar kvinnans upplevelser på allvar.
  • Yngre kvinnor kan sakna kunskap om hur en normal relation borde fungera. Detta gäller särskilt om det handlar om den första kärleksrelationen, om hon tidigare har utsatts för sexuellt våld utanför kärleksrelationen, och/eller har varit utsatt för våld i sin familj.
  • Kvinnor i hederskontext är extra utsatta då de som utsätter henne för våld ofta är fler och utgör hela hennes familj, släkt och sociala nätverk.
  • Kvinnor och män i samkönade relationer kan isolera sig på grund av brist på acceptans från samhället, vilket i sin tur bidrar till ett starkt beroende av partnern. Partnern kan också hota med att avslöja den som utsätts för vålds sexuella läggning, vilket kan vara en mycket effektiv maktutövning.
  • Kvinnor med funktionsnedsättning kan vara starkt beroende av den som utsatt dem för våld. Om funktionsnedsättningen är psykisk eller kognitiv kan hon också ha svårt att beskriva sina upplevelser och kan behöva stöd att förstå att det hon utsatts för är våld. Personer med intellektuell funktionsnedsättning som lever i en hederskontext är en extra sårbar grupp.
  • Kvinnor utan permanent uppehållstillstånd kan känna sig tvingade att stanna i en relation av rädsla för utvisning, vilket också sker om hon lämnar mannen tidigare än två år efter ankomsten till Sverige om det inte finns särskilda skäl till att hon får stanna. 
  • Kvinnor i missbruk kan få det svårare eftersom de ofta inte uppfyller normerna om ett ”idealt” kvinnlig brottsoffer. De kan också vara beroende av  den som utsätter dem för våld för att få tag på droger. De utsätts också ofta för mycket grovt våld – både i relationen, och av andra män.
  • Kvinnor som är mammor tvingas ofta hantera både sin egen och barnens utsatthet och säkerhet.. Samtidigt ökar sårbarheten i de fall  den som använder våld är barnens pappa/partner eftersom han/hen har rättigheter som förälder. Dessutom är pappans/partners våld mot mamman inte bara en attack mot henne utan också mot relationen mellan henne och barnet. I vissa fall behöver både mamman och barnet hjälp att bygga upp relationen igen.

Källa: www.skr.se